Det är verkligen en spännande och omvälvande tid vi lever i; aldrig förut har så många nya teknologier, affärsmodeller och ekosystem skapat förutsättningar att i grunden förändra spelreglerna inom alla branscher. Det som driver dessa förändringar är den digitala tekniken och att förändra befintliga affärsmodeller, erbjudanden och processer kallas därför ofta för en digital transformation. För många individer och företag skapar de till synes oändliga möjligheterna euforisk framtidstro medan för andra, den stora merparten, är det också en källa till stress, oro och osäkerhet.

Denna tveeggade inställning till digitaliseringens möjligheter är bland annat sprungen ur en känsla av okunskap och osäkerhet – även högt upp i företagsledningar och styrelser har man en begränsad förståelse vad digitalisering innebär och vilka möjligheter som skapas samtidigt som man känner en allt starkare press att agera, att ”göra något” då konkurrenter dyker upp överallt. I branscher där ”entry barriärerna” tidigare varit enorma har verksamheten vaggats in i en lugn och trygg tillvaro – genom digitaliseringen kan konkurrerande affärsmodeller idag etableras på några dygn. Välkända exempel är Airbnb som, utan att äga ett enda hotell, idag är världens näst högst värderade hotellkedja och Uber som blivit en global taxi jätte – utan att äga en enda bil. Exemplen är många fler i bransch efter bransch – aktuellt nu är alla nya och snabbfotade företag inom Fintech området som i grunden utmanar etablerade banker och finansbolag.

Även bland etablerade företag finns exempel på hur man med innovation och förmåga att agera har nyttjat de möjligheter digitaliseringen skapar. Danska LEGO och svenska Skattemyndigheten är t.ex två väldigt olika verksamheter men som båda avsevärt ökat sin konkurrenskraft och/eller kundvärde genom digitalisering.

Ytterligare en faktor som ökar stressen bland många etablerade verksamheter är den stora förekomsten av hypes, trender, buzzwords och självutnämnda ”experter”. ”Internet of Things – nu händer det”, ”Allt är cloud”, ”BigData och Analytics möjliggör verklig kundinsikt”, ”Smart x (x lika med vadsomhelst) är framtiden”, osv. osv. Det är lätt att känna sig förvirrad i denna kakafoni är digitala torgutropare.

Vad är då den viktigaste egenskapen i en organisation för att framgångsrikt driva en digital transformation, dvs att anpassa sig till och utnyttja de möjligheter digitaliseringen skapar? Vad är det som tydligt utmärker de innovativa, förändringsbenägna och framgångsrika företagen?

Ja det är samma sak som alltid utmärkt framgångsrika företag – ett ledarskap i världsklass.

Alla kan prata om vilka möjligheter digitaliseringen skapar, de flesta kan också ta fram avancerade planer för hur verksamheten bör genomgå en digital transformation (inte sällan med hjälp av dyra konsulter) men endast ett fåtal har den ledarskaps kompetens som krävs för att faktiskt också göra det. Och det är endast genom att exekvera som värde uppstår.

Ledarskap är ju inget annat än förmågan att påverka andra människor att – kontinuerligt – genomföra aktiviteter som leder till önskvärda resultat. Med andra ord; Ledarskap är förmågan att få jobbet gjort.

Motivation och passion är de fundamentala byggstenarna i en sådan organisation men faktorer som tydlighet, individuellt ansvar och vetskapen om att man måste hantera konsekvenserna av sina beslut är också viktiga komponenter i en kultur präglad av ett starkt ledarskap.

Det är ju egentligen inte en speciellt revolutionerande insikt men det är häpnadsväckande hur många företag som saknar ett starkt ledarskap och orsakerna är ofta väldigt mänskliga. När de ytterst ansvariga för en verksamhet framförallt vill befästa sin ställning, sitt inflytande och sin auktoritet vill man i första hand omge sig av människor som man betraktar som supporters, som inte utmanar den egna auktoriteten. Förmåga att utmana etablerade arbetssätt och driva förändring i organisationen blir därmed av underordnad betydelse. En sådan kultur har egenskapen att fortplanta sig i organisationen och väldigt snabbt har man en kultur präglad av trygghets sökande, politiska ränksmiderier och kollegiala vänskapsband snarare än förändringsförmåga och starkt ledarskap. Och en organisation utan förmåga att verkligen driva förändringar snabbt (inte bara skapa planer för det) i den omvälvande digitala era vi befinner oss i blir snabbt omsprungen; tillväxt och lönsamhet bromsar in vilket skapar ytterligare otrygghet i organisationen och tenderar att förstärka den redan trygghetstörstande kulturen. Man hamnar därför lätt i en ond, nedåtgående spiral och enda sättet att bryta den är att tillföra ett starkt ledarskap.

Framgångsreceptet för att lyckas med en digital transformation ser sålunda ut enligt följande:

 

  1. Förstå vilka digitala tekniker, lösningar, affärsmodeller och trender som finns och vilka implikationer det har för den egna verksamhetens förmåga att öka kundvärdet av det man levererar.
  2. Skapa en god insikt om de nuvarande kundresorna, dvs hur kunderna upplever hela relationen med den egna verksamheten (från första kontakt till sälj, order, leverans, support, bemötande, eftermarknad, fakturering, etc.) och vilka interna processer, IT-system, styrmodeller och belöningssystem som påverkar dessa kundresor.
  3. Etablera en djup kundinsikt, dvs förstå hur kunderna beter sig och vad som verkligen skapar ett större värde för kunderna (vilket inte nödvändigtvis är vad kunderna själv tror)
  4. Med ovan på plats, ta fram en plan för hur verksamheten kan effektiviseras och kundvärdet ökas med hjälp av digitala tekniker och nya affärsmodeller. I verkligheten handlar det om ett flertal planer som i vissa avseenden är rigida, tex hur en manuell process skall digitaliseras och i andra avseenden mer av ett ramverk som skapar en agil och innovativ process, tex för produkt- och tjänsteutveckling.

Med ovan fyra punkter på plats är 10% av jobbet gjort. Det återstående 90% av arbetet handlar om att faktiskt göra det. Och som framgått av ovan handlar det om att säkerställa att det finns rätt ledarskap i organisationen.

Svårare än så är det inte!